I podden Arwidsson Talks pratar Arwidssonstiftelsens Kris Johnson-Jones med Paradis Produktions grundare Frida Brismar Pålsson om jämlikhet kring skolbyggnader och vad som styr hur skolans fysiska miljö ser ut. Hur kan det vara så att vissa barn får gå i en skola för 400 miljoner kronor medan andra har hela sin grundskoletid i en barack? Varför får vissa barn mat som är tillagad i skolans eget kök, medan andra får lunchkuponger till de lokala restaurangerna? Vad blir det för skillnad att barnen i det ena kvarteret har en gård på flera tusen kvadratmeter, medan barnen i det andra kvarteret har en utsläppsgård på taket, inhängnad av gunnebostängsel?

Som en effekt av en avreglerad skolmarknad har det uppstått ett vakuum kring hur skolor får byggas, vilka funktioner de ska innehålla och vilka kvalitetskrav de ska möta. I avsaknad av normer och regler från myndigheter söker kommunernas huvudmän svaren själva, genom att anlita konsulter som tar fram ramprogram för skolorna i just deras kommun. En praxis växer fram när kommunerna delar ramprogram med varandra, men det är normer som inte behöver följas av den som har vinst och inte lärande som drivkraft för sin skolverksamhet.

I Stockholm drivs mer än hälften av alla gymnasieskolor av privata huvudmän. Vissa av dem, men knappast alla, har skolgård, matsal och fullt utrustade specialsalar. Vad blir det för skillnad för dessa elever? Elever, som på grund av betyg och social bakgrund, inte kunnat välja skolor vars fysiska förutsättningar är de allra bästa för lärande och social utveckling?

Hör mer om utmaningarna och möjligheterna kring att skapa bättre förutsättningar för likvärdiga skolmiljöer i podden! Samtalet börjar 19 min 30 sek in i avsnittet.