Det är helt klart så, att läraren har den enskilt största betydelsen för elevernas lärande. En skicklig lärare kan fånga eleverna och få dem att utvecklas i ett aldrig så primitivt rum. Men en skicklig lärare har just den tysta kunskap som innebär att veta hur rummet (och en mängd andra subtila språk) ska användas för att nå fram till eleverna i rätt ögonblick.

John Hattie ser detta som en förmåga som hör till det viktiga ledarskapet i klassrummet (Visible Learning, 2009). Det kan handla om att ställa sig längst bak i rummet för att nå fram till dem som sitter där eller att helt möblera om så att det inte längre finns ett fram och ett bak i rummet. Hon eller han kanske väljer att inte kalla det klassrum utan organiserar sin undervisning tillsammans med andra lärare på ett nytt sätt med flera rum i ett kluster som vi kallar hemvist.

Forskning visar dock att lärare ofta har bristfälliga kunskaper om hur rumsliga faktorer påverkar sådant som har med lärande att göra (Imms, Cleveland & Fischer, 2016). Det är inte så konstigt. Sedan 1990 har Sverige inte någon nationell instans som beskriver hur skolor ska utformas för att passa utbildningsverksamheter. Det är upp till varje rektor att bestämma. Så ser det inte ut i våra grannländer där statliga institut eller myndigheter driver på utveckling och forskning, vilket leder till mer kunskaper hos såväl lärare och rektorer som arkitekter.

Genom att öka lärares och rektorers förståelse för hur den fysiska miljön kan främja de värden som skolan styr mot, kan nya skolor byggas som stödjer de skickliga lärarnas arbetssätt. Byggnader som jobbar med lärarna, för lärandet och elevernas utveckling. Gamla skolor kan behöva byggas om utifrån nyare tankar om lärande.

Den viktiga forskning om lärande och arkitektur som kommer från Nya Zeeland, Australien, Storbritannien och USA behöver självklart spridas här i Sverige. Därför jobbar vi alltid forskningsnära och med angivna referenser till de källor vi grundar oss på. Vår styrka ligger i god analysförmåga och gedigen kännedom om ett brett men relevant forskningsfält från pedagogik, psykologi och medicin till arkitektur och samhällsbyggnad.

Frida Brismar Pålsson har sedan 1996 skrivit texter om pedagogik och arkitektur som publicerats i vetenskapliga och populära tidskrifter. Hennes senaste uppsats analyserar frågan om bristande likvärdighet i skolan och vad vi bör göra åt den ur lärmiljöperspektiv. Artikeln publicerades i antologin Skolans nya rum som utkom 2017 på Arkus förlag.

Vi sjösätter under 2018 ett nytt spännande forskningsprojekt i samarbete med Lekolar. Mer information kommer snart att synas på hemsidan.