Frida Brismar Pålsson ger sin syn på möjligheter, utmaningar och tänkbara synergier i nästa generations skolhusbyggande

Frida, du är specialist i lärmiljöer och skolhusutvecklare – vad är framtidens skola och vad ställer den för krav på skolmiljön? 

Lite radikalt formulerat så har digitaliseringen och Corona visat vad skolans viktigaste uppgift är och hur skolbyggnader kommer att fungera i framtiden. Nämligen som en plats där information – inhämtad ”på valfri plats i universum” – bearbetas, omgestaltas, befästs och problematiseras så att den blir till kunskaper och färdigheter. Alltså bör skolan som fysisk plats främst innehålla ytor där elever kan mötas över sociala gränser och använda utrustning för skapande och laboration. Det är sådana miljöer som elever inte har tillgång till hemma eller ute på stan.

Förresten, det där med ”valfri plats i universum” var något min filosofilärare myntade redan på 90-talet. Det hon menade var att informationsinhämtning görs bättre på bibliotek, museer, vetenskapscentra, i favoritfåtöljen eller i samtal med en gammal släkting på skogspromenaden, än vid en obekväm bänk i ett sterilt klassrum.

Det är ännu mer sant idag genom de oändliga kunskapsresurser som finns på internet. Att bygga skolhus som bara förvarar elever med varsin dator är alltså slöseri både med lärartid och kvadratmeter.

Gröna utemiljöer blir också extremt viktiga, då de både kommer att bära på lösningen till klimatutmaningarna och bli alltmer exklusiva. ”Skolgårdar” kommer inte längre kunna lokaliseras till allmänna parker, utan kräva lika mycket planering och omsorg utifrån pedagogiska behov som inomhusmiljön. Detta ställer i sin tur krav på stadsplaneringen.

Genom att fysiska butiker blir alltmer sällsynta i stadslandskapet kommer ”skolhubbar” kunna ta över tomma lokaler utspridda i en stadsdel där människor bor, istället för att bygga eller ta över mastodontbyggnader i industriområden.

Det fysiska mötet mellan elev och lärare, elev och elev, men också mellan elev och fysiska material inomhus eller utomhus, kommer också att bli allt viktigare. Om – eller snarare när – den digitala miljön utgör lejonparten av elevernas ”hemmiljö” måste skolans kompensatoriska uppdrag handla om att skapa fysiska och sinnliga möten istället, eftersom en stor del av den kognitiva utvecklingen äger rum genom att kroppen och sinnena aktiveras.

Slutligen måste möblering i framtidens skola väljas utifrån dess förmåga att kompensera för individuella behov och skapa förutsättningar för kognitiva, praktiska och fysiska aktiviteter (till skillnad från dagens passiviteter). 

Vad anser du att man behöver ta hänsyn till vid byggnationen av en skola för att den fysiska miljön ska bidra till ett bättre socialt klimat och höjda skolresultat? 

Det är oerhört komplext och väldigt många saker man behöver ta hänsyn till. Allt ifrån hur planlösningen påverkar det sociala klimatet till hur ljussättningen påverkar koncentrationsförmågan. Jag rekommenderar min bok som beskriver vad som ligger bakom utformningen av den nya högstadieskolan i Arvika. Där finns omkring 180 forskningsreferenser. Det är svårt att sammanfatta dem alla här!

Vilka är de viktigaste principerna för utveckling och utformning av lärmiljöer i syfte att skapa en inkluderande skola?

När det gäller inkludering så är mångfald och variation nyckeln. Men det är viktigt att veta vad man gör och hur man ska göra det. Det går inte att samla ihop en massa olika önskemål och sedan bara släppa ner dem på ritpappret. När vi bygger nya skolor vet vi inte vilka elever som ska gå där och vad de har för behov; vi kan bara gissa utifrån statistik och geografisk placering. Inkludering är en likvärdighetsfråga och det innebär att skolan i ett geografiskt område måste kompensera för vissa saker, medan en skola i ett annat område behöver stärka upp annat, enligt principen ”åt var och en efter behov”. Men det innebär paradoxalt nog också att det inom en skola ska finnas olika slags platser för alla de olika behov som eleverna där har. Jag tycker att den nya högstadieskolan i Arvika är ett gott exempel på hur man kan jobba systematiskt med just det här.

När det gäller den generella utformningen av byggnaden måste man gå till vad miljöpsykologin säger är hälsosamma och stressreducerande miljöer. Nuförtiden är det extra viktigt att alla skolor erbjuder platser att dra sig undan på, eftersom att gå i skolan är en form av påtvingad socialisering. Vi behöver också platser där elever kan återhämta sig från det ”data overload” som de utsätts och utsätter sig själva för genom digitala intryck dygnet runt. Då är gröna utemiljöer oöverträffade. 

Möblering är en annan sak. Det är lättare om man har eleverna på plats och kan kartlägga deras behov. Här är det extra viktigt att påminna sig om att deras behov kan ändras, vilket ofta sker när det fysiska miljön förbättras. Skolan är en plats för utveckling, och utvecklingsperspektivet är minst lika viktigt för elever med funktionsvariationer. Därför måste kartläggningar och anpassningar göras regelbundet och med öppet sinne för att inte skapa en låst självbild som inte gynnar eleven i framtiden. Det skolor jag är med och utvecklar ska vara platser som gör förändring möjlig. Vi bygger in den potentialen i själva huset.

historiska skolbyggnader jämlik skola likvärdig skola lärmiljö lärmiljöer Nya skolhus rättvis skola skolhistoria skolpolitik

Frågorna ställdes av Nina Eriksson, arrangör av konferensen Framtidens Skol- och Lärmiljöer (Ability Partner) inför Frida Brismar Pålssons föreläsning hösten 2021.